Ögonkliniken i Lund 1961 – 2004: undersköterskan Lillemor Löfgren berättar

Några minnen från mina 42 år och 7 månader på ögonavdelning 41

Undersköterskan Lillmor Löfgren, vid pensioneringen
Undersköterskan Lillemor Löfgren efter nästan 43 års tjänstgöring vid ögonkliniken i Lund.

Lillemor Löfgren

Ögonkliniken i Lund på 1960-talet..
Ögonkliniken i Lund när Lillemor Löfgren började sin tjänstgöring. Vykort från 1960-talet..

När jag började 1/6 1961 hette översta våningen avdelning 2. Det blev sedan avdelning B och nu avdelning 41. Vi hade 21 vuxen- och 5 barnplatser. Avdelningen hade inte något undersökningsrum, så patienter som skulle undersökas mer än vad som kunde ske i sängen på vårdsalen fick vi gå ned med till konsultmottagningen på första våningen.

Avdelningssköterskan syster Karin Friberg (f. 1915) på ögonklinikens avd 2 vårdade avdelningen som sitt eget hem.
Avdelningssköterskan syster Karin Friberg (f. 1915) på ögonklinikens avd 2 (senare avd. B och sedan ~1970-talet avd 41). Foto våren 1961.Hon var ensamstående och vårdade avdelningen som sitt eget hem.  Ur undersköterskan Siv Olssons fotoalbum
Professor Sven Larsson undersöker en sängliggande patient år 1947.
Professor Sven Larsson undersöker en sängliggande patient. Troligen syster Selma (Andersson?) till höger och doc. Göte Österlind längst till höger. Ögonkliniken i Lund. Foto Erik Palm 1947.

Ronden gick varje morgon och då var det från rum till rum. Det var noga att sängarna skulle vara bäddade och gardinerna skulle hänga rätt. Särskilt när det var professorn som gick ronden.

Jag har haft förmånen att arbeta tillsammans med underbara arbetskamrater och alla läkare jag följt sedan de var unga och nu är professorer och skickliga kirurger.

Ett barnrum på ögonkliniken i Lund 1961. Barnsköterskan Anna-Stina Jönsson och undersköterskan Lillemor Löfgren (i mössa).

När jag började 1961 var det långa vårdtider och operations-tekniken var annorlunda. På den tiden låg alla strabismer inlagda (skelögda barn som skulle opereras) liksom glaucombarn (barn med grön starr). De skelögda barnen låg minst en vecka och hade dubbelförband efter operation. Glaucombarnen låg lite längre. Många av dessa har jag träffat sedan de blev äldre. Föräldrarna fick inte vara hos barnen, knappast hälsa på om de blev ledsna.

Vårdbiträdet Gun tillsammans med en patient (Lennart) på ögonklinikens avd 2
Vårdbiträdet Gun tillsammans med en patient (Lennart) på ögonklinikens avd 2 (senare avd. B och sedan ~1970-talet avd 41). Patienten är iförd s. k. hålbrillor, vilka användes vid näthinneavlossning för att minska ögonrörelser. Foto våren 1961. Ur undersköterskan Siv Olssons fotoalbum.
På ögonavdelning 2:s balkong 1961
En sköterska, en städerska (sittande), en provsyster (markerat av att hon har uniform och mössa men ännu inte brosch), undersköterskan Anna-Lisa Persson, ett barn och en barnsköterska på ögonklinikens avd 2 (senare avd. B och sedan ~1970-talet avd 41). Foto våren 1961. Ur usk Siv Olssons fotoalbum. Fil 030606c.tif
Från en vårdsal på ögonklinikens avd 2 1961
Från en vårdsal på ögonklinikens avd 2 (senare avd. B och sedan ~1970-talet avd 41). Patienterna hette båda Lennart. Barnet kom från Blekinge och opererades för kongenitalt glaukom 8medfödd grön starr). Den vuxne är iförd s. k. hålbrillor, vilka användes på patienter med näthinneavlossning för att minska deras ögonrörelser. Foto  våren 1961 (majblomma på sänggaveln!). Ur undersköterskan Siv Olssons fotoalbum.

Ablatiopatienter låg inne en månad och kanske längre ibland. Innan operation låg de med dubbelförband, strängt sängläge i 14 dagar och samma procedur efter operation. De skulle tvättas och matas, fick inte borsta tänderna eller kamma sig. De manliga patienterna fick inte rakas så efter en månad såg de ut som vildingar. När förbandet togs bort fick de hålbrillor (glasögon med små hål i mitten). Det blev mycket med magpiller och lavemang.

De som fick ny hornhinna låg också med dubbelförband i 14 dagar efter operation, på den tiden fick vi själva gå till patologen och hämta materialet.

Katarakterna var inte riktigt så strängt, de fick stiga upp någon timme varje dag men skulle ha hjälp med tvättning de första sju dagarna. Vårdtiden var ungefär 14 dagar.

Kaffepaus på vårdavdelning 41 på 1980-talet. Undersköterskan Lillemor Löfgren längst till höger.
Från en vårdavdelning (41?) på 1980-talet. Sjukvårdsbiträde Annika, lokalvårdare Ines Schuman, undersköterska Eva-Kajsa Lundström, vik lokalvårdare Paola Lefèvre, undersköterskan Lillemor Löfgren. Från ett fotoalbum som gjordes på kliniken som present till syster Marianne Jacobsson och som hon lät syster Eva Johnsson ärva..
Demonstration av behandling av regnbågshinneinflammation med varm baddning
Demonstration av varma baddningar som var standardbehandling vit irit i mitten av 1900-talet. Från Ingrid Ljungdahl 061115.
Behandling av regnbågshinneinflammation med varm vattenånga
Demonstration av behandling med varm vattenånga, vanlig fram till mitten av 1900-talet vid iriter. Från Ingrid Ljungdahl 061115.

 

Alla iriter (inflammationer i regnbågshinnan inne i ögat) fick ligga inne för behandling. Förutom droppar hade de iritförband som bestod av fetvadd. Varje morgon och kväll delade vi ut skålar med vatten där vi lade i en bomullssudd + en träslev. Sedan satt de med en handduk över huvudet och rörde runt i skålen så ångan kom upp i ögonen. Ibland fick de en mjölkinjektion som framkallade hög feber: Om det hjälpte kan jag inte svara på.  Sedan kom kortison som en underbart bra medicin vid irit.

Uppegående i dagrummet på ögonkliniken i Lund 1961. S. k. iritförband på den närmaste patienten
Uppegående i dagrummet på ögonkliniken i Lund 1961. S. k. iritförband på den närmaste patienten, d v s ett tjockt, värmande förband. Foto från undersköterskan Lillemor Löfgrenf.

Jag skall berätta om en unik operation som klinikchefen, professor Erik Palm utförde. Det var nog första och sista operationen av det slaget. Patienten hade Sjögrens syndrom av en svår typ (Stevens-Johnson), torra slemhinnor, och för att hjälpa patienten till lite fuktiga ögon kopplade han en slang från spottkörteln till tårkanalen. Ögonen blev ju fuktiga, väldigt mycket fuktiga och när patienten åt fick hon sitta med näsdukar under ögonen. Det gick åt ganska många näsdukar under en måltid! Detta var ohållbart för patienten som ville ta bort slangen efter c:a en vecka.

Undersköterskan Lillemor Löfgren avtackas efter nästan 43 års tjänstgöring vid ögonkliniken i Lund. Från vänster: doc Ingrid Florén, dr med sci Jonas Blohmé, syster Catharina Radner, festföremålet, klinikchef dr sci med Anders Bergström i ”civila” kläder. Dr. Ingemar Håkansson bakom honom.

Jag har många fler minnen men det går inte att skriva ner. Jag är glad att ha fått vara med om så många framgångar inom ögonkirurgin.

Lillemor

En reaktion på ”Ögonkliniken i Lund 1961 – 2004: undersköterskan Lillemor Löfgren berättar”

  1. Jag har inte ord för vad ögonkirurgin i Lund gjorde för mig. Alla läkare jag träffade sa att det går inte eller att det skulle vara mycket svårt. Men så fick jag den ynnesten att träffa Jonas Blohmé. Han har gjort mitt liv till något helt annat och det finns inte ord för min tacksamhet. Så jag förstår verkligen att du Lillemor har haft en bra arbetsplats. Vi kanske träffades till och med? Tack alla på ögon avd. 41. Jag älskar er alla. Christer

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.